I slutet på maj åkte vi till Polen, undertecknad (Ingrid Lingmark), Ingrid Sunding och Diana Lockner. Behaglig resa i värme och sol – jättefint boende på charmigt vandrarhem mitt i centrum med sent och tidigt öppen närbutik perfekt för dagens matsäcksinköp.

Guidade av Hanna Michnik som mötte oss på morgonen tillsammans med två danska ungdomar, Heidi och Kristian, gav vi oss av till EMIR. Vi åkte spårvagn och buss ut på polska landsbygden och det var roligt att få se.

Jag har ju sett bilder från EMIR och hade ingen direkt föreställning om vad jag förväntade mig men totalintrycket är - vilken insats och vilket ansvar. En droppe i havet - men en viktig droppe.
Hundarna på EMIR bor i skilda hagar av lite olika storlekar, de verkar tillfreds och lugna trots att de är många. Alla som har mer än en hund vet att de tillsammans kan bli dubbelt så pigga om det vill sig så, men de flesta av hundarna var väldigt individuella och hälsade vänligt och intresserat.

Jag såg direkt en sannolik vorsteh på håll och drog mig dit snarast, en vuxen tik, verkade lugn och skicklig socialt. Szarza kommer till Sverige och oss nu i höst. Vi väntar….

180 hundar fanns på EMIR, några var nytillkomna på grund av översvämningarna i Polen, många hundar övergavs när vattnet steg. Kan inte förstå hur man kan göra så, men kanske var det riktiga nödsituationer i somliga fall...

Vi träffade alla EMIRs hundar och det blev kel och klappar och lite blyga var några. En leonbergertik, 10 år gammal, hade husse försökt köra över med sin traktor eftersom hon fick valpar hela tiden. Han misslyckades med sitt uppsåt och nu bor denna glada trevliga hund på EMIR och slipper valpa mer.

Varje hund räknas som en individ med ett egenvärde. De mindre hundarna och de skadade bor inne i huset.
Det är vanvårdade eller övergivna och omkringströvande hundar som hamnar på EMIR och alla får en ny chans.
Det finns så många fler ensamma hundar än i Sverige och man försöker verkligen rädda alla till en framtid.

Som svensk finns det mycket att vara tacksam över hundmässigt, men jag tycker att det engagemang och den känsla för hundarna som styr EMIR är mycket mer än så. Det är fantastiskt och så i kontrast mot den etablerade svenska hundvärldens krassa syn på dessa gatubarn. De är ju också hundar.