EFTERÅT.
2 mars får Hanna ett mail från Anna, TOZ- inspektören som var med vid omhändertagandet. Översatt till svenska:

"Lena var inte den första personen som sett de hundarna....
Ingen har tidigare brytt sig, ingen hade anmält detta....
Det är pinsamt för oss att det var en besökare från ett annat land, som råkade passera förbi och blev berörd av deras öde...
Därför skall hon ha ett stor TACK!!! Jag är ledsen och skäms över oss alla - polacker... :-(
VOVVAN var i fruktansvärt dåligt skick, vi bad alla om att han skulle överleva nedsövningen samt transporten.
Men han överlevde, trots sina 15 "fastkedjade år".... Han har överlevt vintern, så vi hoppas att han kommer att överraska oss igen.
LILLEN, KAJTEK är helt fantastisk, efter att vi släppt honom från kedjan visade han oerhört mycket glädje och livsvilja...
Jag är överlycklig att allt gick bra... :-)
Jag blev djurskyddsinspektör för några månader sedan och det här var mitt första så pass allvarliga omhändertagande.
Som tur var lyckades vi rädda hundarna och trots medlidande med dem, trots vår ilska .... blev det ändå en lyckostund... :-) Det är en helt fantastisk känsla då man ser en gnutta hopp i katt- eller hundögon ... :-)
Vi tackar er alla för det moraliska stödet...
Vi var väldigt nervösa och stressade, men jag tror att det var mycket tack vare ert stöd som vi klarade detta......
En gång till - jättetack till alla, till Lena speciellt!"

Mail från Lena till alla inblandade:

"Hej !
Blir så fruktansvärt berörd av alla bilder.
Jag hoppas, hoppas, att Vovvan, i alla fall kan få en tid, även om den blir kort, då han bara kan vara lycklig och må bra...
Det skulle vara honom så väl unt efter hans tid i "helvetet".
Allt det här visar så väl, att bara man bryr sig så kan man faktiskt kan förändra något och att man måste sätta ner klackarna när man ser något som känns så fruktansvärt fel...
Det är som alla skriver, hur många är det inte som har sett de där hundarna och berörts
av deras öde, men tänkt hur ska jag kunna göra något åt det...
Jag kunde inte bara släppa dem... Tänkte på dem hela tiden, om det snöade på dem, om de fick någon mat, om de frös, vad de gjorde...
Nu vet jag äntligen att de har det bra och det är en oerhörd lättnad.

Då är det tur att det finns änglar som kan göra hjälpen möjlig.
Ett stort tack till Hanna Michnik, CHANS, EMIR och TOZ för att ni kunde göra det här möjligt.

Jag kommer att ha ett stående bidrag till Vovvans "underhåll" på 1.000 sek per månad.

Ha det bra alla!

Lena"

Då ägaren har skrivit på ett åtagande att aldrig mer skaffa hund, har man beslutata att inte föra processen vidare till åtal. En process är både dyrbar och arbetskrävande, man kommer att hålla stället under uppsikt så inga nya hundar kedjas fast där. (bestämdes 5/3)

Bilderna nedan är från omhändertagandet och ankomsten till hundhemmet. Gosia har fotograferat.