Vi gick in i huset, till ett rum med valpar och småväxta hundar. Fyra av valparna var helt uppenbart sjuka, de hade nästan ingen päls och var rynkiga i huden. En dalmatinerliknande valp hade ett brutet bakben. En långhårig hund hade stora tovor i hela pälsen och var väldigt smutsig. Sjuka och ( än så länge ) friska hundar blandades hejvilt. Några mediciner fanns inte till dessa hundar och veterinärvård var det helt klart inte tal om.
S visade mig en massa kort på döda hundar. Pratade om hur hemska grekerna är mot djuren, att han var trött på detta j-la ställe och ville flytta tillbaka till London och sin sjuka fru, som var en subba ...
Ja, sådär gick jargongen hela dagen. Han berättade om sitt framgångsrika liv, han är utbildad fysioterapeut och har bott i Hollywood i 20 år, där han träffat alla stora stjärnor. När han flyttade tillbaka till Thessaloniki så öppnade han ett stort gym och tjänade stora pengar. Men folk ville honom illa så han förlorade allt och nu har han inga vänner kvar. Jag vet att han haft det liv han säger, det har jag sett bevis på. Jag är även ganska säker på att han förlorade allting p.g.a. en slags psykisk försämring, han har helt enkelt gradvis förlorat förståndet. Han kanske började hjälpa djuren i all välmening men så har det med tiden spårat ur totalt och nu gör han snarare dessa djur en björntjänst.
S gård fungerar som någon slags uppsamlingsplats för gatuhundar. Han samlar på dem helt enkelt, förvarar dem tills de sakta tynar bort eller blir ihjälslagna av honom under något av hans vanisnnesutbrott. Det finns ingen som helst medicin eller veterinärvård för dessa djur och han lämnar ogärna ifrån sig någon hund för omplacering. Han får ju ekonomiska bidrag för denna verksamhet, bara hundarna försvinner från gatorna så bryr sig politikerna inte om vad som sedan händer med dem.
Verkligheten är att varenda hund som hamnar hos S är dömd till döden. Jag tror även att han samlar på sig så många hundar som möjligt, i hundratal, för att banken inte ska kunna vräka honom.
Jag passade på att gosa med Niki, hon kliade sig hela tiden och jag lovade mig själv att jag skulle ta henne därifrån, det var ju jag som var ansvarig för att hon hamnat där. Självklart hade hon inte vaccinerats eller någonting.
När det var matdags för hundarna tog S en påse torrfoder och slängde ut på gården, först och störst fick äta. Hur han gjorde med de i burarna vet jag inte.
S klagade på att han var så ensam och ville att vi skulle stanna längre men jag ville bara därifrån, vi hade varit med honom hela dagen. Jag lovade att hålla kontakten med honom och sa att jag skulle leta efter ett hem till Niki.
Jag var helt chockad efter denna dag, allt jag hade fått se, all misär och så denna galning. Jag var väldigt glad att min kusinson hade följt med, annars hade jag varit helt själv med honom.
Jag tog kontakt med organisationen ARGOS ( som jag skrivit om tidigare på sidan ).
Jag träffade Maria ( från ARGOS ) och hon bekräftade mina farhågor om S. Hon sa att han är ett monster och att han ställer till mycket problem för dem. Tack vare sina goda kontakter uppåt så har S en hel del makt. Han vill sabba för andra som hjälper djuren på riktigt, kanske för att han ska ha ensamrätt på att "hjälpa" djuren och få leva gott på alla bidrag. Hon sa att Niki kunde få bo i deras djurhem så länge, om jag lyckades få henne därifrån…
När jag ringde S blev han överlycklig, han var så glad att jag ringde som jag sagt att jag skulle , att jag inte var en j-la lögnare som alla andra j-lar ...
Han ville bjuda på middag och bio, men inte alls för att få mig i säng sa han.
En annan kusin till mig skulle skjutsa dit mig, jag skulle självklart inte åkt dit själv. Jag sa till S att vi kommer och hämtar Niki då och då. Han uppfattade inte det utan förväntade sig att jag skulle komma själv.
Så kom dagen som kändes som domedagen. Jag var otroligt nervös inför att träffa honom igen. Min kusin hämtade mig i sin bil och jag berättade för honom hur nervös jag var, att jag mådde illa för att S är så obehaglig och man vet inte vad han kan hitta på. Min kusin försökte lugna mig, så farligt kan det ju inte vara.
Vi körde upp till gården och gick ur bilen. S stod några meter bort i ett par boxershorts och skyfflade hundskit. Han såg mig, och så såg han att jag inte var ensam. Jag såg hur hans blick mörknade och han skakade på huvudet. Han gick långsamt fram till grinden, sa ingenting. Vi hälsade på honom men han sa ingenting, bara skakade på huvudet, han var helt iskall och det syntes att han var riktigt förbannad.
Han öppnade grinden åt mig och frågade om min kusin skulle åka därifrån eller om han skulle vänta på mig. Jag sa att jag inte kunde stanna så länge och att min kusin skulle vänta på mig. Då började han svära, han gillar inte sån här skit, vem f-n tror jag att jag är osv osv. " Gå ut så ska jag hämta din j-la hund åt dig" sa han. Jag gick ut genom grinden, fick mota bort alla hundar som flockats runt oss. Han gick in i huset och kom ut med Niki, han höll henne i nackskinnet och hon var helt stel i hela kroppen. När han gick över gården för att komma fram till grinden så var ju alla hundar såklart jättenyfikna och flockades runt honom. Han svor och gormade och sparkade på dem. Sen slängde han Niki åt mig och sa att jag skulle försvinna därifrån.



Jag höll Niki i famnen och gick snabbt mot bilen och då ropade han på mig, han vill säga en sak. Jag vände om och gick mot honom, då kände jag hur Niki spände sig i famnen, vem vet vad han gjort mot henne och alla andra….Vad han sen sa till mig är alldeles för grovt för att sätta på pränt här. Jag har i alla fall aldrig blivit utsatt för nåt liknande förut, det var hemskt.
Jag sprang till bilen och sa till min kusin att han skulle köra därifrån fort som f-n. Jag skakade och började gråta. Var lättad för att jag lyckats rädda Niki därifrån men samtidigt så otroligt ledsen för de hundratals själar som blev kvar och som aldrig kommer att komma därifrån levande.
Min kusin var helt paff, " sa han verkligen det jag hörde? " , han tyckte det var helt otroligt och insåg nu själv hur pass galen denna människa är.
Jag hade Niki hemma över natten och hon kliade sig hela tiden, jag tyckte så synd om henne. Nästa dag åkte vi till veterinären där hon blev vaccinerad och fick medicin för det som kliade. Hon verkade ha klarat sig från alla allvarliga sjukdomar som florerar hos S.
Sen lämnade jag henne hos ARGOS där hon skulle vara ett par veckor, tills min kusin skulle hämta henne. Tyvärr så blev Niki stulen från min kusin och hennes öde är idag okänt.
Beträffande S så är han väldigt känd i Thessaloniki. För ett par år sedan filmade en reporter med dold kamera inne hos honom och filmen visades på Greklands statliga TV-kanal. Det blev många upprörda röster som höjdes men sedan rann det ut i sanden och allt fortsätter som vanligt. Många vet vad som pågår där, politikerna också, men ingenting görs åt det. Tvärtom fortsätter han att få hjälp och bidrag, detta kallas för smutsig byråkrati. Han har bra kontakter och det hjälper honom att fortsätta med det han gör.
När jag kom hem till Sverige googlade jag hans namn och fick bla upp en text om honom skriven för Greek Animal Rescue som har sitt säte i England. I texten kallas han för "Djävulen av Thessaloniki" och det står att han alltid är beväpnad. Så jag får väl vara glad att jag klarade mig oskadd därifrån. Ni kan läsa texten här : http://www.greekanimalrescue.com/athens_news/thessalonikis_pet_cemetary.htm

Denne man får alltså fortsätta samla och plåga djur, det är ingen som hindrar honom, tvärtom.
Så här ser det ut i Grekland idag, gammal vänskap och goda kontakter sätts framför hundratals levande varelsers lidande och död. Jag skäms över Grekland.

/Marie-Louise Anekrans
<<<Tillbaka