31/12
Tårar fälls var och varannan dag. För ca 1 vecka sedan åkte jag förbi några sopcontainrar. Jag stannade och lade ut lite mat då flera katter satt där och såg hungriga ut. Jag har lagt torrfoder där några gånger förut. Då ser jag en död kattunge på ca 5 månader. Han hade 2 stora stenar liggande över bakre delen av sin kropp. Någon har troligen lagt stenar på containerlocket för att det inte ska blåsa upp. Sedan har väl någon annan öppnat locket och stenarna har fallit ned på katten. En sådan fruktansvärd otur för den lilla katten att han satt just där. Jag tog bort stenarna och såg att han var alldeles platt på bakkroppen. Lade honom i containern. Sen kom tårarna.

Dagen före julafton vid 18-tiden på kvällen (det är mörkt då) såg jag att många av mina hundar sprungit fram till ett hörn i trädgården och var mycket upprörda. Jag rusade dit och såg att en av mina kattungar låg där i en grop som hundarna grävt. Jag blev galen. Fick bort några av hundarna och kunde lyfta upp katten. Katten hade väl hört min röst och kom springande för att få mat. Tyvärr sprang den för långt och kom in till hundarna. Jag bar katten till sin plats och såg då att den inte kunde gå med bakbenen och var mycket chockad.
Jag åkte till veterinären i Konopoudiana. Hon fick vara där över natten med dropp och smärtlindring. Jag förstod väl redan då att det inte skulle gå att reparera den skada hon fått. Hon hade inte blivit biten, men hennes lilla ryggrad längst bak hade troligen krossats. Tårar igen.
Dagen efter kom jag till veterinären och förstod att det bara var att ta bort henne. Hon tittade på mig och undrade säkert varför hon inte kunde gå och jag bara grät.
Den andra lilla kattungen som jag hade kvar har jag nu lämnat till Anita (en svensk väninna utan hundar, bara katter). Jätterädd att det skulle hända samma sak med den.

Just nu känns livet tungt. Jag har för många hundar. 4 valpar och de andra 6.

Jag skulle så gärna vilja placera Emil och Kajsa i Sverige. Sen ska valparna antagligen få åka till Tyskland eller Danmark under våren. Om detta sker blir livet lite lättare. Fast livet känns tungt också pga att man ser så mycket elände med djuren här. Kanske är Kreta ändå inte rätt plats att bo på. Inte om man är djurvän. Så det är klart att om jag bara har 2 hundar och flyttar lite närmare mina svenska vänner blir det kanske bättre. Men då kan jag inte hjälpa djuren så mycket. Att hitta ett hus med stor tomt och inte så nära grannar verkar omöjligt. Ja, Ja, vi får se.