15 november 2004

Här på Kreta börjar det likna vinter också. Vi har haft regn, storm och åskväder i flera veckor nu, men fortfarande tittar solen fram emellanåt och värmer upp, torkar och lyfter livsandarna hos djur och människor.
Men jösses! När det regnar här så regnar det ordentligt! Igår haglade det dessutom. Inte en hundkoja torr, inte en hund som inte är täckt av lera och skakar av kyla. Vi har massor av mysiga filtar och bäddar som jag envist byter varje dag i korgarna, men - speciellt i valphägnen - envisas de korkade hundarna lika mycket med att dra ut dem för att leka med dem i geggamojan.
Situationen här börjar bli löjlig. Senaste tre dagarna har folk dumpat 12 hundar över muren, varav 8 är valpar. Vi har nu totalt 87 hundar (+ ca 25 katter) och det är rekord. Det är mer än fullt och jag har ingenstans att sätta dem där det finns skydd för regn och kyla längre.
Häromdagen då jag kom upp till Haven på morgonen fann jag 6 valpar irrandes runt fritt på framsidan. Någon hade dumpat dem över muren under natten.
Vi hade redan 5 små valpar där (för jag hade ingen annanstans att göra av dem) som inte var vaccinerade - så om vi inte får in parvosmitta nu så är det ett mirakel.

Jag vet att det finns parvo i Malia by för jag hittade en valp för ett par veckor sedan som var smittad och det betyder att då finns det "överallt" eftersom det är mycket smittsamt. Valpen jag fann hade jag hemma över natten, tills jag skulle kunna ta honom till veterinären på morgonen. Dessvärre dog han i bilen på väg dit……

Det var faktiskt första gången jag verkligen såg med egna ögon hur fruktansvärt parvo drabbar ett djur. Jag har sett valpar dö av viruset, men den långa utdragna smärtan innan de dör är hjärtskärande. Och du vet att du inte kan hjälpa dem - det är vidrigt! Allt jag vet om parvo är att djuret måste till veterinär omgående för att få intravenös näring, sen är det upp till djuret själv att "slåss" mot viruset. Den som har ett starkt immunsystem kan klara sig.

Det enda du själv kan göra för djuret är att hålla det varmt, mycket varmt, och inte låta det dricka eller äta. Viruset angriper magen och "äter upp" den inifrån. Djuret vill kräkas men bör inte göra det, bajsar blod och kan inte behålla någonting. Smärtan är fruktansvärd - det ser och hör du - och det är därför det är så vidrigt att se, eftersom du inte kan hjälpa.

Det andra jobbiga är att det sprids så lätt och är så svårt att bli av med. Det enda som dödar det är klorin och det var jag tvungen att tvätta hela mitt hus med, efter natten med valpen. Jag var till och med tvungen att tvätta mina hundar mycket försiktigt med klorin eftersom de kan bära viruset med sig upp till djurhemmet på tassarna och i pälsen.

Så nu tvättar vi febrilt på djurhemmet med klorin överallt där det är möjligt. Och så kommer någon och dumpar 6 ovaccinerade valpar över muren en natt. Det är som att få ett slag i ansiktet!

Däremot så har vi än så länge klarat oss från smittan! Vi har för närvarande 36 valpar, varav ca hälften är fullt vaccinerade och ingen ser hängig ut…..

För övrigt kan vi tacka CHANS för dessa vaccinationer. Ingrid och Lennart kom till Kreta med en enorm donation på över 500 Euro och dessa pengar gick oavkortat till vaccinationer - samma dag de var här. De tyckte säkert det var jättekul den kvällen att vänta utanför mitt hus medan jag klorinmoppade golven, innan de fick komma in!

Men de var tappra - de stod ut med det och senare dessutom med att behöva duscha kallt på ett översvämmat golv i mitt "utomhusbadrum". Jag fick själv ett bidrag till mitt djurarbete på 254 Euro, god middag på kvällen, en hundfilt, 2 tuber Svennes kaviar, massor av godis till hundarna, många halsband, vitaminer, ben och - en hund! Jag är övertygad om att Ingrid redan berättat allt om deras lille skyddsling NICKE, som de räddade från en trolig förgiftnings- men säker svältdöd på stranden i Rethymnon. Men jag kan i alla fall berätta att han har anpassat sig ganska bra till omständigheterna på Haven, även om de inte är de bästa för närvarande.

Jag var tyvärr - som med alla nykomlingar - tvungen att sätta honom i en av kennlarna (alternativet är en kedja på framsidan) där han, som alla andra, reagerade med att sätta sig ner och olyckligt stirra på oss i totalt oförstående. - Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och varför skäller alla på mig?

…………………………

1 december.
Nu är det 2 veckor sen jag skrev det sista och vi är nu uppe i 105 hundar på Haven! Detta är återigen rekordmånga någonsin och jag ser inget slut om inte tyskarna (Noah’s Ark alltså) kommer med vanen och hämtar några snart.

De var här förra veckan och gav oss 600 kg hundmat men med så många munnar att mätta kan vi räkna ut att det inte kommer att räcka så länge…...

Den som kommer och vill lämna in en hund till oss NU, gör verkligen inte hunden en tjänst. Jag har ingenstans att göra av dem längre och hundarna har inte tillräckligt med skydd för regn och kyla. Temperaturen sjunker ner mot 0-5 grader på nätterna och dagarna med sol blir allt färre. Hundarna är täckta av lera och sitter och huttrar i geggan. Jag mår jättedåligt av att se dem. Mig tar det hela dagen att mata och göra rent och jag orkar snart inte mer rent fysiskt.

Ja, det var allt för denna gång. Hemskt ledsen om jag låter negativ men situationen på Haven är verkligen inte hållbar länge till och till vem ska jag klaga om inte till er? Sorry!

Hälsningar

Nicole

Glad jul på er alla!