ÅTTA HUNDAR FLYTTAR TILL SVERIGE |
3/3-08 |
Hundar är fantastiska! Det visste vi ju redan men ibland blir man
påmind... |
Tomasz kom med alla hundarna i bil. Så länge alla hundar är tillsammans verkar inget vara jobbigt för dem. Obs! Vita färjan med blå text i bakgrunden. |
Allra sista rastningen på polsk mark. |
Vi har inte tagit bil denna gång
utan tror att vi ska åka hiss med burar och några gående
hundar... Hahaha; det kunde vi ju glömma - vi ska ombord på färjan
på plan sex (?!?!) och får kånka i olika omgångar...
Ingrid med tre hundar i koppel, Monica bär Elza som vägrar att
gå i trappor och Pia med två burar... ja, ni kan se alltihop
framför er... men till hytterna kom vi! Svettiga och fnittrande av
all nervös spänning samlas vi alla i samma hytt för att kunna
prata. Hundarna viftar lite vagt på svansarna, dricker en massa vatten
och nosar runt för att sedan hitta en plats att sova på. Vi har
bäddat med hundfiltar i alla hörn; Ludka väljer att rulla
ihop sig i en av burarna. Wolt vräker ut sig på hela golvet och
somnar tungt. Murka och Trufla hittar varsitt hörn och Elza blockerar
dörren till toan där hon somnar. Draka och Mela tycker det verkar
skönast i sängarna; hmmm... inga hundar i sängarna hörni!
Lugnt och stilla - dags att hämta kaffe. |
Det finns några speciella hundhytter på varje båt! Ingen hundhatare bör sticka in näsan här! |
Zibi har legat och tryckt i sin
bur med dörren öppen och efter en stunds lugn kommer han sakta
ut - när han upptäcker sina kompisar från EMIR verkar han
bli vansinnigt glad och börjar röja runt; naturligtvis får
han igång alla, Draka blir överlycklig att någon äntligen
sätter lite fart - så det är bara att börja rasta alla
i tur och ordning. Några både kissar och bajsar i sandlådan
på åttonde däck men Zibi föredrar golvet i hytten
- som tur är är vi rustade med både papper och rengöringsmedel! Hela natten sover alla hundarna, men halvsju tycker de att det är dags att göra något - så upp till däck åtta med alla vovvar.... Elza vill fortfarande inte gå i trappor, men Monica är stark :-) Alla hundar får sedan varsin tuggpinne att sysselsätta sig med - mycket uppskattat. Sedan frukost i omgångar för oss tvåbenta. När vi kommer till Nynäshamn är det samma procedur med alla trappor, men denna gång är det en vänlig polsk kille som hjälper mig med burarna. Han är nyfiken vad det är för hundar vi har och när vi berättar att de ska adopteras i Sverige gör han tummen upp! I ankomsthallen möts vi av en mottagningskommittè - kamerorna blixtrar och alla ler på det där sättet folk gör när de väntar på sin hund... |
Lite virrvarr av förväntansfulla
adoptörer som med blicken letar efter sin speciella vovve... Som tur
är verkar alla nöjda med just sin hund! Alla är glada och
alla hundar uppför sig exemplariskt. Hundarna går ut och rastar
sina nya människor en stund... det är ett nyfiket nosande och
ett kluckande från människorna som är förjusta - naturligtvis! I åtta bilar åker vi mot Hagsätra där hundarna ska besiktas av veterinär Kent-Erik Binnermark. Det är något rörande över denna kolonn med bilar och alla dessa människor som är så engagerade i dessa ljuvliga byrackor... Hos veterinären registras några smärre åkommor; Trufla har problem med analsäckarna och får antibiotika, Melas knä har en tendens att hoppa ur led och vågen visar att Ludka nu väger 11,9 kilo - i november vägde hon 7 kilo... Weight Reduction Diet för Ludka!!! Annars är alla papper i ordning och hundarna får nya människor enligt skrivna avtal. Alla åker iväg till sina hem - vi som fått hedersuppdraget att hämta dem till Sverige är mycket lyckliga! Hundar är fantastiska och alla ni som adopterat dessa fantastiska varelser är också fantastiska!!! |
<<<Tillbaka |