GLÖM INTE MR PIGGY
|
Vi träffade många hundar
under besöket på Noah's Ark i oktober. En av dem som gjorde allra djupast intryck var lille Mr Piggy. Ingen vet var han kom ifrån eller hur hans tidigare liv hade varit. Vi vet bara hur slutet blev. |
En normal hundägares fasa är oftast att
inte veta vad som händer den egna hunden. Att den bara försvinner. |
|
Vi kan inte påstå att
det blev det slut en hund är värd: somna in på ett metallbord
med en snara runt nosen och främmande människor omkring sig. Men han fick i alla fall en smärtfri död. Han slapp ytterligare nån vecka av plågor, ensam och övergiven. Han slapp ligga i ett dike och törsta ihjäl. Han hade någon som talade rart, om än på ett främmande språk, med honom då han somnade in. Han hade någon som smekte honom och grät över honom. Undrade hans ägare någon gång över var han var eller om han levde? |
Något av det värsta för
oss svenskar att se är de gamla hundar som kastas ut på olika
sätt då de blir sjuka eller orkeslösa. I Grekland är det många som har en annan syn på saken. |
Den veterinär vi besökte
jobbar en hel del åt Noah's Ark. Han berättade mycket intressant
om grekisk syn på djur och arbetet för en bättre djurhållning.
En hel del veterinärer arbetar organiserat med detta, både vad
gäller den medicinska och den etiska biten. Att få en hund avlivad kostar ungefär motsvarande 200:-. Många slänger ut sin gamla hund för att spara pengar, men det är även en tradition att göra så. Man anser att hunden som är ett djur gott kan dö ute. Tydligen känner man inte vånda över dess ovissa öde. Det fanns under veckan ett par till liknande fall. Varje gång känns det lika grymt mot den stackars hunden. Och hur många andra gamla trogna vänner ligger det i diken och buskar och dör en plågsam död? |
Detta är en del av det nödvändiga
arbetet på ett djurhem, ett mindre roligt arbete. Men för de hundar det gäller betyder det något mindre plågor på slutet. Låt oss inte glömma Mr Piggy och hans tragiska öde utan komma ihåg honom och vad vi vill förändra. |