Distriktsveterinärerna ska göra veterinärmedicinska bedömningar och ska inte bedriva någon politisk linje över huvud taget rörande djurhållning. Jag kan naturligtvis inte utesluta att enskild medarbetare har uttalat sig olämpligt.

Rörande dialog inkluderande smittmisstanke vid specifik telefonkonsultation så är det en fråga mellan djurägare och veterinär som jag vare sig kan eller får uttala mig om pga uppdragsekretess. Om veterinär gör en felaktig bedömning, rådgivning eller hänvisning kan djurägaren ta upp det enskilda fallet via länsveterinär eller veterinärernas ansvarsnämnd.

Distriktsveterinärerna finansieras främst via uppdragsintäkter. Det är för mig ytterst viktigt att vi arbetar seriöst, veterinärmedicinskt korrekt och kundvänligt. Även våra veterinärer gör ibland misstag vilket jag är väl medveten om och ibland hanterar. Det är första gången jag hör åsikten att fördomar och hysteri kännetecknar enskild medarbetare och jag kommer därför noggrant undersöka den saken.

Svar på dina frågor nedan:
1. Det beror på omständigheter som djurskydd, arbetsbelastning mm. Vid brådskande djurskyddsfall är distriktsveterinär skyldig att ta sig an fallet om inte annan vård finns att tillgå. Detta gäller enligt min mening även om smitta eller zoonos kan misstänkas.
Distriktsveterinär har i andra fall rätt att hänvisa ägare av sällskapsdjur till annan vårdgivare. Vi ska prioritera djur som behöver hjälp av ambulanta veterinärer samt akuta djurskyddsfall. Det finns för den enskilde veterinären alltså ett viss tolkningsutrymme rörande hänvisning eller remittering av sjukdomsfall.
Det är direkt olämpligt enligt min mening att vägra veterinärvård för en hund enbart med argumentet att den är utlandsfödd. Där delar jag alltså din uppfattning och vill att distriktsveterinärer ska agera utifrån detta. Denna frågeställning har inte tdigare varit uppe men jag ska skyndsamt se till att den kommuniceras med cheferna inom organisationen.

2. Vi har inga särskilda regler rörande veterinärmedicinska bedömningar då det är upp till enskild veterinär att göra dessa. Veterinär ska t.ex. själv göra bedömning vid enskild konsultation rörande bla smittrisk, djurskydd och andra arbetsmiljörisker. Detta är en del av deras roll och innefattas av legitimationsansvaret.

3 och 4. Jag kan inte kommentera ett specifikt fall i detta sammanhang, se inledningen.

5. Jag vill inte betrakta mig som veterinärmedicinsk expert, inom området internationella smittrisker, men flera zoonotiska sjukdomar kan generellt vara aktuella för utlandsfödd hund. De sjukdomar jag först tänker på är Leishmanios, Leptospiros, Dvärgbandmask, Tuberkulos, Monocytär erlichios, Ringorm och möjligen Q-feber. Nyligen rapporterades även ett fynd av Tungmask för första gången i Sverige på utlandsfödd hund, en överraskande sjukdom. Historiskt har vi sett en import av nya sjukdomar till landet via införsel av djur oaktat importreglerna och det finns en uppmärksamhet och "försiktighet" som är lite större hos vissa veterinärer än andra.
De svenska importreglerna för laglig import tar i princip bara hänsyn till sjukdomarna Rabies och Dvärgbandmask. Överraskningar inom den veterinära branschen förekommer tyvärr och innefattar då sjukdomar som få veterinärer i landet är bekanta med. En "försiktighetsprincip" kan jag se som naturlig men ska definitivt bygga på veterinärmedicinskt övervägande.

Jag hoppas att du finner detta svar seriöst och sakligt.


Med vänlig hälsning

Olle Johansson
Regionchef
tfn 0703 46 29 82