PÅKÖRD HUND PÅ KRETA

Maj 2004

Då Lennart och jag, Ingrid, var på Kreta i maj, hände bland mycket annat följande:

Vi tillbringade nästan hela söndagen hos Gundi och sponsorhundsflocken, nära Chania flygplats. Då vi på kvällen var på väg hem till hotellet i Rethymnon fick vi plötsligt se att bilarna framför saktade in och väjde för något. Flera såg ut som om de tänkte stanna, men ångrade sig och gasade på. Då vi kom fram till platsen såg vi en hund som stod ostadigt på vägen. Detta var på national road vid Georgioupoli och trafiken var snabb och tät. Hunden var en mellanstor ljusbrun tik. Först såg hon inte så skadad ut men hon hade ett stort blodigt sår i ena ljumsken och var blodig i ansiktet. Vi stannade självklart och eftersom hon var mycket ostadig och orkeslös så kunde vi lätt ta fast henne och lägga ett koppel runt hennes hals. Det allra viktigaste i den akuta situationen var att hon inte skulle springa ut bland bilarna och skadas ännu mer. Trots att hon var matt och verkade förvirrad så försökte hon gå iväg och ramlade då omkull i diket.

 

Med stor försiktighet lyfte vi in henne i bakluckan på bilen. Där kom våra rena badlakan till användning!! De lakan och annat som vi fått från givare i Sverige, hade vi redan lämnat hos Gundi och det som skulle till Haven var kvar på hotellet! Hon fann sig snällt i att dela liggplats med tapetklister, penslar och alla affischer och annat som vi hade där.

Vi ringde upp Noah's Ark och kollade att någon var på sheltret och så var det bara att vända och åka tillbaka. Vi hade åkt mer än halva vägen hem, så det tog ungefär en timme att ta sig tillbaka till Souda och sheltret. Då vi kom dit var det skymning och eftersom vägen lagts om sen sist var vi tvungna att gå sista biten, några hundra meter, i snåren. Leonidas var där och han fick börja med att följa med oss tillbaka till bilen och sedan lotsa in oss på rätt väg. Sheltret ligger mycket nära national road, ja det syns faktiskt därifrån om man vet exakt var det ligger, men att ta sig dit är en helt annan sak. Då vi kom fram var det mörkt men Leonidas konstaterade snabbt att veterinär behövdes, så veterinären Mike, som var ledig, tillkallades. Det skulle ta en bra stund innan han kom så vi fick ge oss iväg och lämna den lilla tiken i Leonidas vård så länge.

Vi var hungriga nu, och på vägen hem unnade vi oss en ordentlig middag på en taverna i Georgioupoli, som är en trevlig liten by, ännu inte sönderbyggd av stora hotell. För alltid kommer vi att förknippa byn med denna lilla hund som vi fick möjligheten att rädda.

 

Då dessa bilder togs utanför sheltret var det så gott som kolmörkt så bilderna har gjorts ljusare i efterhand.

Nästa sida>>>