Leptospiros är en bakteriesjukdom. Sjukdomen förekommer över hela världen och i Sverige inträffar enstaka fall hos människa. Oftast med dödlig utgång både för hund och människa. Att testa helt säkert mot leptospiros är invecklat och flera tester kan krävas.

I det akuta stadiet får hunden feber och ofta skakningar. Den får också kräkningar, uttorkning och blodcirkulationen försämras kraftigt. Vidare kan ofta ses en försämring av funktionen hos njurar och lever som en följd av infektionen. Andra symtom är muskelsmärtor, chocktillstånd, ögoninflammation, hosta och snorighet. Hunden kan i extrema fall dö utan att visa några symtom alls. Vissa hundar överlever och blir då kroniska smittbärare. Unga hundar blir ofta sjukare än äldre. I vissa extrema fall dör hunden utan att symtom har visats.

Största smittspridare är smågnagare, vilka utgör en reservoar för bakterierna, och de utsöndrar bakterierna med urinen. Förutom med urinen sprids smittan även genom andra infekterade djur och kontaminerad mark. Smittförande djur behöver inte visa några symtom. En infekterad hund som vaccineras kan föra smittan vidare. Till människa smittar det genom att bakterien tränger in via små sår i huden och genom slemhinnorna.

Hund kan behandlas med antibiotika men tveksamt att göra. Ev. behandling bör diskuteras med SVA. Förebyggande vaccin finns men skyddar ej till 100%.
Var alltid försiktig med sorkjakt, vattenpölar och stora rastplatser om hunden tas med utomlands.