Han är en väldigt speciell hund kan man säga. Han vet exakt när han ska få gå ut, få mat osv..han känner det på sig. Så fort jag tar på mig en viss tröja som jag brukar ha när jag går på promenad med honom, då hoppar han upp i sin säng och springer runt runt...Men jag brukar träna med honom att han ska sitta i sin säng tills jag satt på mig jackan och skorna. Då får han komma.
Sen på mornarna när han tycker att vi sovit för länge kommer han och buffar med huvudet antingen i min mage eller på sidan, beroende på hur jag ligger. Han kommer alltid till mig först. Vaknar inte jag och klappar honom, ja då går han till Jani.

Så håller han på tills han blir klappad. Sen om man klappar honom och pratar med honom så ser det ut som om att han drar upp mungiporna. Det ser precis ut som om att han ler. Jättekul och se. Måste försöka ta något kort nån gång då han "ler". Men han är väldigt älskad av alla här, t om min grannar. Satt barn vakt idag åt min grannes 2 barn 9-10 år gamla. Så dom höll på o leka kurra gömma med Jani. Så kom ena barnet och frågade Nero vart husse tagit vägen. Han sprang direkt och visade vart husse hade gömt sig, fast NERO inte ens såg vart han gömde sig. Det var lite kul faktiskt.

Nu har vi haft honom sen i somras, och jag kan inte förstå hur denna underbara hund har levt tidigare. Det är ju absolut inget fel på honom. Hur snäll som helst och kelig som jag vet inte vad. Hur kan det komma sig att han inte fått vara i ett och samma hem. Men jag ska ta hand om honom nu dessa sista åren.

Men CHANS ska ha ett STORT tack för all hjäp med att adoptera honom. Ni är guld värda! Jag måste erkänna att när jag såg hinom först på hem sidan så tyckte jag han var så ful och han hade något så konstigt utseende tyckte jag. Men jag vart kär i han när jag träffade honom. Ville ta med han på en gång. Men det skulle bli så krångligt med tåg och bussar.

Men ett STORT tack ska ni ha ivf.!

MVH/ Marina och Nero..